Image

Möt Lina Thomsgård, vd, Kvinnohistoriska

Stockholms Kvinnohistoriska är ett nytt, innovativt museum som sprider kvinnohistoria över hela staden, med museer, arkiv och teatrar bakom sig. Chefen Lina Thomsgård berättar hur det kan löna sig att gräva i arkiven och göra historien till en tillgång för företag.


​Hur kan kvinnorna i företagens historia lyfta företagen?

Vill du visa på långsiktighet framåt så är det bra att börja med att titta bakåt. Vill du satsa på jämställdhet - börja med att titta efter kvinnorna i den egna historien. Vi vet att så många betydelsefulla kvinnor finns där i företagens arkiv. Det gäller att hitta dessa kvinnor och lyfta in dem i den generella historieskrivningen av företaget, koppla samman historia med samtid och framtid. Vi behöver också se till att nutidens kvinnor i företagen landar i arkiven för framtiden. Stockholms Kvinnohistoriska kan erbjuda kunskap om hur man hittar kvinnor i arkiven, och inspiration kring hur deras historia kan förmedlas och bli en stark del av företagets berättelse. Kvinnohistoriens plats är ju överallt, och luckorna finns överallt - även i näringslivets historieskrivning. 


Vilka är Stockholms Kvinnohistoriska?

Vi är en unik förening av museer, arkiv och kulturaktörer som gått samman för att bilda ett innovativt museum som ska göra kvinnors historia till en del av allmänbildningen, eftersom kunskapsluckorna där är enorma. Det är luckor som inte kan fyllas av museerna vart och ett för sig, men med gemensamma krafter kan vi både skapa ett större sammanhang och samtidigt lära av varandra och utforska vilken roll en ny typ av museum kan spela i samhället idag. Att sprida kunskap om kvinnornas bidrag till samhällsbygget, de villkor och förutsättningar som styrt, är en oerhört viktig framtidsfråga om vi vill stärka demokratin. 


Ni har ingen egen museibyggnad, varför inte?

Halva mänsklighetens historia kan inte rymmas inom fyra väggar så varför inte berätta den överallt, ute i staden där den utspelat sig? I folks vardag och i de fantastiska lokaler som redan finns - och på så vis även nå andra än den givna målgruppen. Vår mobilitet gör att vi kan vara kreativa, fria och flexibla, för att inte tala om hur kostnadseffektivt vi kan verka, och på samma gång dra nya målgrupper till befintliga etablisssemang för att ingjuta liv och kvinnohistorisk kunskap på olika ställen samtidigt. Vi har gjort nattklubben Trädgården till ett museum för att fira Rösträtten, vi har gjort stadsvandringar på tak och ska sprida kvinnohistoria på torg med sång för barn. Vi ska om några veckor dra igång våra kvinnohistoriska Dinner Partyn där vi ska låta världens 39 mest intressanta författare äta middag och skriva kvinnohistoria tillsammans. Metodutveckling, strukturförändring och innovativa samarbeten som leder till inspirerande, bildande, smart och rolig kulturverksamhet för stockholmarna och stadens besökare. 


Hur upplever du att responsen på Stockholms Kvinnohistoriska varit? 

Fenomenal. Från alla tiotusentals besökare på våra events - de har kommit ifrån hela staden och i alla åldrar - till samarbetspartners och folk i pressen. Alltifrån ledarskribenter till förskolelärare och influencers verkar ha hittat något som intresserar dom, precis som vi hade hoppats. Vår röda tråd är ju kvinnors historia, ett ämne som är enormt stort och där det finns något för alla, och då menar jag verkligen alla. 


Hur kan företag bidra till att lyfta kvinnors historia?

Vi letar ständigt nya sätt att finansiera morgondagens innovativa kulturverksamhet. Vi ska göra historieträffar för unga entreprenörer i ytterstaden i höst som ska få lära sig av pionjärer från förr. Vi släpper snart våra audioguider över platser runt om i staden där kvinnohistoria utspelat sig, där hela staden förvandlas till ett museum. Dessutom letar vi just nu kvinnor i affärsvärlden som vill medverka i vårt pilotprojekt för framtidens arkivering. Om dessa kvinnors gärningar inte finns bevarade på adekvat sätt: hur ska framtiden då veta vad de uträttat?